Tio dagars meditation rekommenderas varmt

Har tillbringat tio dagar på vipassanameditationscenter i Ödeshög.

Några reflektioner.

Det var en kurs i en särskild meditationsteknik, inte en retreat. Ungefär fyra timmars gemensam meditation per dag, plus enskild meditation om man orkar. Därtill kanske två timmars instruktion per dag. Varje dag ny kunskap och nya utmaningar. Nästan ingen teori, bara praktiskt träning i meditationstekniken.

Total tystnad utom instruktioner och frågor till lärarna. Inga böcker, inget anteckningsmaterial, telefoner, internet eller ens promenader utanför området var tillåtet. Man skriver under på minst tre ställen och ger flera löften att stanna alla tio dagarna. Jag låste in telefon mm i bilen och lämnade bilnyckeln till kursledningen. I princip är det bara att säga till så kan man lämna centret. Man blir inte stämd.

Meditationstekniken är buddhistisk i grunden men rensad på allt religiöst innehåll. I centret finns ingenting av det new age-artade tingeltangel som man annars ser på vanliga retreatcenter med meditation och yoga på programmet. Inte en bild, inte en staty, inte ett citat, ingenting. Deltagarna måste också lämna ifrån sig alla eventuella amuletter och liknande med någon form av religiöst innehåll. Under tiden på centret får man inte be, meditera med någon annan teknik, yoga, dansa eller göra något med karaktär av ritual eller koppling till religiösa traditioner. Män och kvinnor strikt åtskilda och klädseln skall vara återhållsam, typ: långbyxor, tröja med långa ärmar och inga tröjor med uppseendeväckande tryck.

Syftet med dessa regler är att deltagarna skall kunna koncentrera sig 100 procent på meditationen. Det sägs tydligt att man inte har något emot andra tekniker, ritualer, filosofier eller liknande men att det just under kursen skall råda full koncentration på vipassana.

Till saken hör att man inte betalar något. Ingen skickar någon faktura. Man uppmanas att ge en donation efter kursen om man uppfattar att det man lärt sig är värdefullt. Kurskostnaden per deltagare är ungefär 2000 kronor, så donerar man 4000 har man gjort en hygglig insats. Det är inte mycket för tio dagar.

Varför skall man åka på meditationskurs med så krävande förhållanden?

Två skäl. För det första är det ett bra sätt att verkligen fördjupa sin meditation, givet att man redan mediterar.

För det andra är det en intressant upplevelse att vara utan all distraktion och göra något riktigt mentalt krävande.

Om det bara handlar om att man vill börja meditera skulle jag inte rekommendera kursen. Börja med något softare. ”Mindfullness”, en sorts enklare variant av vipassana, lärs ut i församlingshem, på gym, yogaställen. Retreatcenter med mys, god mat, pling-plong-musik, rökelse och buddhabilder i hörnen har ofta meditationskurser. Det finns bra böcker på området, instruktioner på youtube, appar o s v. Den som inte har en tuff ”all in-mentalitet” har all anledning att börja i mys-, trivsel- och komfortsektorn. Lidande har inget egenvärde i meditation.

Man kan se det så här: En motionslöpare behöver inte någonsin ta sig till det stadium att fortsatt utveckling kräver intervaller med nära-döden-upplevelser för att det skall vara meningsfullt att motionslöpa. På samma vis är det inte nödvändigt att anstränga sig supermycket för att det skall vara meningsfullt att meditera. Det är svårt nog att komma ut på tre joggingrundor i veckan, analogt är det överraskande svårt att få till en rutin med 20 min meditation per dag. Det tog mig ett par år att få stabilitet.

Men förr eller senare kommer man i alla verksamheter till en punkt där fortsatt utveckling kräver en ordentlig insats. Då är 10 dagar vipassana en riktigt bra idé.

Eller, som sagt, bara för att man vill testa hur det känns att göra något riktigt annorlunda. Utmaningar har ett egenvärde.

Hur kändes det att gå kursen och vad blev resultatet. Ja, det är naturligtvis hårt att meditera så mycket om man normalt sett ligger på 20 minuter om dagen. Upplevelsen varierar mellan känslor av lugn och lycka till yttersta uttråkning och rastlöshet. Det gäller hela vistelsen. Tidvis fantastiskt, tidvis extremt tråkigt. Men, vilket är viktigt, man dör inte av att ha tråkigt. Det är ingenting som motsvarar ångest eller fysisk smärta. Att ha tråkigt är också intressant: exakt vad är det som gör att det innevarande ögonblicket måste passera och tid utan yttre distraktion är plågsam? Jag talar ju inte om otillfredsställda behov: man kan vara helt och hållet mätt, varm, torr, utsövd  och ligga på en utmärkt säng eller sitta med vacker utsikt och ändå känna uttråkning. Varför har man tråkigt?

Resultatet vet jag inte ännu. Men det är klart att jag mediterar mer (dock inte de två timmar om dagen som rekommenderas…). Jag ligger på mellan 30 och 45 minuter. Meditationen är också bättre i meningen att jag blivit bättre på att koncentrera mig.

Att ha fått tillgång till en konsekvent och bra teknik med en rik tradition och stort nätverk är också viktigt.

Sammanfattningsvis är jag mycket nöjd. Jag kommer med största sannolikhet åka på en ny tiodagarskurs om ett år.

Jag rekommenderar det till alla som har ett seriöst intresse av att fördjupa sin meditation, men inte för rena nybörjare.

 

 

 

 

 

Be Sociable, Share!

Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Både kommentering och pingning är inaktiverat.

Kommentarer inaktiverade.