Upprördheten beror på vår barnsliga syn på demokrati

Har inte deltagit i debatten om decemberöverenskommelsen. Är den bra eller dålig? Säger som Zhou Enlai om franska revolutionen: ”Det är för tidigt att säga”.

Men folk verkar ofta vara upprörda över två saker. Dels att decemberöverenskommelsen medger att en minoritet regerar landet, och dels att de uppfattar att den har tillkommit enbart för att hålla riksdagens tredje största parti utanför allt inflytande.

I båda fallen beror upprördheten till stor del på den naiva, för att inte säga dagisartade, synen vi i Sverige har på demokrati.

Nämligen inte den möjligen cyniska, men riktiga, åsikten att demokratins värde är att man kan byta regim utan blodspillan. I stället har vi svenskar fått lära oss att demokratin legitimerar beslut genom att folkmajoritetens representanter bestämmer och att resultatet av demokratiska processer alltid förtjänar att tas på allvar, oavsett hur dumt det är. Vidare att öppen debatt och allas rätt att ha åsikter och bli respekterade är närmast heligt.

Och så har vi  plötsligt kommit i ett läge där folk förväntas acceptera att en minoritet skall bestämma för att Riksdagens tredje största parti skall hållas utanför inflytande samt att dess företrädare inte ens går att tala med, än mindre respektera.

Missförstå mig inte. Jag har inga invändningar mot detta, mer än att det är skandal att inte Vänsterpartiet utsätts för samma behandling som SD.

Men det är knappast förvånande att många blir upprörda när riksdagens majoritet beter sig stick i stäv mot vad vi alla fått lära oss att demokratin handlar om.

Be Sociable, Share!

Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Både kommentering och pingning är inaktiverat.

Kommentarer inaktiverade.