I ett civiliserat samhälle upprätthålls inte alla lagar till 100 procent

I debatten om polisens jakt på människor som uppehåller sig illegalt i landet är det många som oreflekterat försvarar allt polisen gör med att den bara upprätthåller lagen. Och detta är alldeles riktigt.
Saken är den att det inte alls är säkert att vi medborgare har intresse av att alla lagar upprätthålls med alla medel.

Låt mig ge ett exempel från min begränsade illegala verksamhet. När jag kör ut på E4:an tar det inte många kilometer förrän jag ligger i 140 km/h. Då följer jag trafiktempot, det vill säga vi är då tusentals lagbrytare som skamlöst öser på i klart dagsljus.

Det finns sätt för myndigheterna att komma åt denna brottsvåg. Till exempel genom att avsätta enorma resurser på trafikövervakning. Belägga E4:an med farthinder, elektroniskt begränsa bilarna till den aktuella hastighetsgränsen, en skog av fartkameror, drakoniska straff för fartsyndare. Man kan säkert komma på fler metoder.

Men varför har detta inte skett? Problemet har funnits i över ett halvt sekel. Folk dödas av höga farter.
Beror det på att medborgarna är anarkister? Att de har fått för sig att det är viktigare än allt annat att komma fram fort när man kör bil? Och är inte fartgränserna meningslösa om de inte upprätthålls?
Svaret på frågorna är i tur och ordning nej, nej och nej.

De flesta av oss tycker det är rimligt med fartgränser och en viss övervakning av att de följs eftersom det ger polisen möjlighet att ingripa mot rena dårar. Vi tycker på goda grunder att 140 knyck är ok, men vill inte omdömeslösa människor skall köra 210.

Och även om vi i princip accepterar fartgränsen och att den övervakas, vill vi av en rad skäl inte att den skall övervakas till 100 procent. Polisen bör prioritera värre brott. Vi vill inte leva i ett totalt kontrollsamhälle.

Det här vet alla om och accepterar. Riksdag, regering, polis, medborgare. Helt enkelt för att vi alla vet att även om grundprincipen är att lagen skall följas så finns det andra och viktigare värden som den principen måste vägas emot om vi vill leva i ett civiliserat samhälle. Detta gäller naturligtvis inte alla brott. Vi accepterar inget slack när det gäller rån, mord, misshandel, inbrott. Förmodligen för att dessa brott har så tydliga individuella offer. Vi förefaller också ha lättare att acceptera blind slump än viljemässiga brott. Att någon blir mördad är värre än att någon drunknar, trots att resultatet är det samma: en person har dött trots att det kunde ha undvikits med ganska enkla medel.

Och jag skulle vilja säga att jakten på folk som befinner sig illegalt i Sverige i viss mån kan jämföras med trafikövervakningen. Rätt få hederliga medborgare drabbas och kopplingen till lagöverträdelsen är otydlig. Det finns andra värden än att upprätthålla lagen till 100 procent. Till exempel att de svenskar som inte ser ut som majoritetsbefolkningen skall slippa känna sig förföljda bara på grund av sitt utseende. 60-talet är slut. Den som ser ut som en turk, chilenare, arab är inte nödvändigtvis en turk, chilenare eller arab. Chansen är betydande att han är andra eller tredje generationens svensk.

Be Sociable, Share!

Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Både kommentering och pingning är inaktiverat.

Kommentarer inaktiverade.