Hur kan någon bli upprörd över SCUM-manifestet?

Ibland får man sin världsbild en aaaaning förändrad. Jag har under åratal hört sansade och omdömesgilla personer i min närhet indignerat hänvisa till SCUM-manifestet (här i en svensk översättning men som i väsentliga avseenden gör orginaltexten rättvisa) som en sorts bevis på att i vilket fall vissa feminister är knäppa.

Men jag har aldrig själv brytt mig om att läsa det. Trots allt har jag ofta viktiga eller roliga saker för mig, och dessutom är jag lat.

Men i dag fick jag för mig att åtminstone ta en titt på texten och blev en aning förvånad. Hur kan någon överhuvud taget ta denna text på allvar som politiskt dokument? Det är inte bara en satir, det är en extremt grov satir. Om Solana skrev den på allvar visar texten att hon var galen. Min slutsats kan bara bli en. Ingen av de personer som hänvisat till texten kan rimligen ha läst den.

Ni som inte orkar följa länken kan till exempel läsa följande utdrag av orginaltexten och fundera på om ni tror att detta är en allvarligt menad text:

”There is yet another reason for the male to isolate himself: every man is  an island.  Trapped inside himself, emotionally isolated, unable to relate,  the male has a horror of civilization, people, cities, situations requiring  an ability to understand and relate to people.  So, like a scared rabbit,  he scurries off, dragging Daddy’s little asshole along with him to the wilderness,  the suburbs, or, in the case of the ”hippie”–he’s way out, Man! –all the  way out to the cow pasture where he can fuck and breed undisturbed and mess  around with his beads and flute.

The ”hippie”, whose desire to be a ”Man”, a ”rugged individualist”, isn’t  quite as strong as the average man’s, and who, in addition, is excited by  the thought of having lots of women accessible to him, rebels against the  harshness of a Breadwinner’s life and the monotony of one woman.  In the  name of sharing and co-operation, he forms the commune or tribe, which, for  all its togetherness and partly because of it (the commune, being an extended  family, is an extended violation of the females’ rights, privacy and sanity)  is no more a community than normal ”society”.

A true community consists of individuals–not mere species members, not couples–respecting  each other’s individuality and privacy, at the same time interacting with  each other mentally and emotionally–free spirits in free relation to each  other-and co-operating with each other to achieve common ends.  Traditionalists  say the basic unit of ”society” is the family; ”hippies” say the tribe; no  one says the individual.

The ”hippie” babbles on about individuality, but has no more conception of  it than any other man.  He desires to get back to Nature, back to the wilderness,  back to the home of the furry animals that he’s one of, away from the city,  where there is at least a trace, a bare beginning of civilization, to live  at the species level, his time taken up with simple, non-intellectual activities–farming,  fucking, bead stringing.  The most important activity of the commune, the  one on which it is based, is gangbanging.  The ”hippie” is enticed to the  commune mainly by the prospect of all the free pussy–the main commodity  to be shared, to be had just for the asking but, blinded by greed, he fails  to anticipate all the other men he has to share with, or the jealousies and  possessiveness of the pussies themselves.

Men cannot co-operate to achieve a common end, because each man’s end is  all the pussy for himself.  The commune, therefore, is doomed to failure:  each ”hippie” will, in panic, grab the first simpleton who digs him and whisk  her off to the suburbs as fast as he can.  The male cannot progress socially,  but merely swings back and forth from isolation to gangbanging.”

 

Be Sociable, Share!

Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Både kommentering och pingning är inaktiverat.

Kommentarer inaktiverade.