Vad är mänskliga rättigheter?

Mänskliga rättigheter är ett moralfilosofiskt begrepp som innebär att det finns vissa handlingar människor inte får göra mot andra människor.

I korthet är det rätten för varje individe att slippa bli utsatt för godtyckligt våld, tvång eller hot.

Rättigheterna är universella, det vill säga de gäller alla människor på alla platser under alla tider. De gäller oavsett om någon känner till dem eller inte. Det är alltså inte okey att exempelvis döda eller förslava en medlem av ett naturfolk med hänvisning till att personen inte känner till västerländsk filosofi och därför inte förstår att hans rättigheter blir kränkta.

Grunden för de mänskliga rättigheterna är äganderätten och det faktum att vi äger oss själva, såväl våra tankar och uppfattningar och vår personlighet som våra fysiska kroppar. Därav följer att vi har rätt att göra vad vi vill så länge vi inte kränker andras rättigheter.

Ofta brukar man tala om de mänskliga rättigheterna som rätten till liv, frihet och egendom. Men detta är alltså inte tre separata rättigheter utan konsekvenser av självägandet och den respekt för kroppslig integritet det för med sig. I USA:s konstitution nämns också ”rätten att söka lyckan” vilket naturligtvis inte heller är en separat rättighet. En människa har lika mycket rätt att inte söka lyckan utan till exempel sanningen eller sträva efter att vara god mot andra oavsett konsekvenserna för egen del.

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är tyvärr ett dåligt dokument på området. Det innehåller de mänskliga rättigheterna. Men det ingår också en rad önskemål som inte är mänskliga rättigheter utan olika politiska rättigheter av omfördelande karaktär.

Det är sådant som rätten till utbildning, sjukvård och tak över huvudet, rätten till arbete, fackliga stridsåtgärder och rätten till betald semester (!). Dessa är inte mänskliga rättigheter eftersom de inte är generella. Dels kan de inte vara giltiga i allt tider och alla samhällen, och dels förutsätter de att resurser tas från vissa människor och ges till andra. Några är helt orimliga som exempelvis rätten till arbete och rätten till betald semester. Alla i hela världen kan inte få jobb, några måste driva företag, och alla kan naturligtvis inte få betald semester (jag har till exempel inte det…)

Anledningen till att dessa ”rättigheter” finns med är att de andra FN-medlemmarna när dokumentet utformades kompromissade med Sovjet för att få dem att skriva på. Till sist vägrade Sovjet trots detta. I dag används dessa ”rättigheter” av diktaturstater för att relativiserad de egna brotten mot mänskliga rättigheter. De säger att ”alla länder kränker mänskliga rättigheter” och jämför mord och tortyr med det faktum att rätten till lika lön inte uppfylls i exempelvis Sverige.

När vi talar om de demokratiska fri- och rättigheterna är det rätten att bilda partier, att delta i val, att opinionsbilda o s v. Inte heller detta är genuina mänskliga rättigheter, men erfarenheten säger att demokrati är det bästa sättet att tygla statsmakten så att den inte kränker de mänskliga rättigheterna.

Ibland talar man om de mänskliga rättigheterna som ”okränkbara” vilket tyvärr är helt fel. Det går utmärkt att kränka de mänskliga rättigheterna, vilket sker varje sekund dygnet runt. Det är en felöversättning av ordet ”unalienable” som betyder att rättigheterna inte kan fråntas någon (eftersom de är en konsekvens av att vi äger oss själva). Vi kan inte heller sälja oss som slavar. Ordet har egentligen inte någon strikt betydelse utan är mer en förstärkning av de mänskliga rättigheternas status: de är en del av vår natur och kan inte tas ifrån oss.

Några vanliga frågor:

Q: Är det någon skillnad på ”rättigheter” och ”friheter”?

A: Båda termerna har en rad olika begreppsinnehåll, men i dessa sammanhang är de båda orden ofta bara olika sätt att säga ungefär samma sak. Moralfilosofi lider av bristen att vi ofta formulerar oss i vanligt språk vilket naturligtvis i många fall leder till otydlighet.

Q: Är det en mänsklig rättighet att exempelvis röka, dricka, äta till övermått eller ta våra liv?

A: Nej, det är naturligtvis inte separata rättigheter. Däremot är de konsekvenser av vårt självägande och rätten till kroppslig integritet. Vill vi skada oss själva har ingen annan rätt att stoppa oss.

Q: Men i Sverige har vi exempelvis LOB och tvångsvård av psykiskt sjuka. Innebär detta en rättighetskränkning?

A: Nej. Man tar hand om människor som för tillfället inte kan uttrycka sin egen vilja. Så snart de kan stå och gå för egen maskin är de fria att göra vad de vill.

Q: Vad är kontraktsfrihet?

A: Det är rätten för två personer att ingå överenskommelser. Så länge de inte skadar tredje part har ingen rätt att lägga sig i.

Q: Men orsakar inte polis och fängelser inskränkningar i de mänskliga rättigheterna?

A: Nej. I inledningen skriver jag om rätten att slippa ”godtyckligt” tvång och våld. Det tvång och våld som utövas av rättsväsendet är inte godtyckligt utan hårt styrt av lagar och regler (åtminstone i en rättstat).

Q: Kan djur ha rättigheter?

A: Nej, åtminstone inte mänskliga rättigheter. Det finns goda skäl att tillerkänna andra levande varelser något som i vilket fall liknar rättigheter. Det är ok att köpa en bil och slå sönder den, men det är inte ok att köpa en hundvalp och tortera den till döds. Vi jagar, men har regler för hur jakten får gå till, vi föder upp och slaktar djur för mat men har regler för att skydda djuren mot lidande under processen. Det är helt rimligt att inte betrakta djur som vilken egendom som helst.

Be Sociable, Share!

Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Både kommentering och pingning är inaktiverat.

Kommentarer inaktiverade.